Bur fixad!
Sådär! Jag hade en liten kris då jag insåg att råttorna skulle vara tvugna att bo i sin lilla transportbur i åtta dagar när jag åker på introveckan. Så efter letande hittade jag danska blocket och en bur som fanns att köpa mycket nära mig. Idag hämtade jag den. Den är större än vad jag trodde, men perfekt för två råttor! Det är en sådan som det är lagligt att ha två råttor i som fast boende. Men jag tycker det är på tok för litet men som extrabur är den grym! (Undrar var jag ska få plats med den här hemma dock)
Jag råkade dessutom snubbla över vägen som bursäljerskan bor på, vilket var tur, annars skulle jag aldrig hittat rätt. När jag gick upp på den lilla trappan till huset stod buren där och Anette kom ut. Vi hälsade, Cyradis provade buren och jag konstaterade att den skulle bli bra! Så såg jag att hon hade en hund, och så sa hon att hon hade tre. Jag frågade vilka hundraser och hon svarade "en terrier, en grand danois och en chihuahua". Ja ni kan tänka er min min när jag hörde det där om Grandisen. Jag sken upp av lycka och frågade om jag fick hälsa. Hon började skratta och sa "jadå, han är så snäll så". Så hon öppnade dörren och jag fick stiga på. GRANDISEN VAR GIGANTISK! Det var första gången jag hälsade på en grand danois på så nära håll. Han var verkligen ofantligt stor! Hans hals var tjockare än den bredaste delen på mitt lår! Och hans öron var stora om...som...som...jag vet inte vad! De var jättestora! Som hanråttor skulle jag säga men ni lär inte koppla så bra då. Och ansiktet var så vackert! Han var 10 år och 8 månader (tror jag minns månaderna rätt) så han var väldigt gammal för att vara en grandis, deras genomsnittsålder ligger på 7. Mammas (hon hade en) blev 14. Anette småskrattade hela tiden, jag tror jag såg ut som ett barn i en leksaksaffär. Chihuahuan var också söt, men ännu äldre, och inte så intresserad av att hälsa. Terriern var väldigt liten, 6 månader tror jag, men mycket trevlig. De hade tydligen hästar också, och marsvin. Jag tror jag ska försöka att hålla lite kontakt med henne, för det skulle inte vara så dumt att hjälpa till med hästarna någon gång eller med hundarna. Hon sa att hon skulle spara mitt nummer då jag ska plugga till vette :D
Jag har för övrigt skaffat ett danskt mobilnummer (som börjar på 60 ??) och så har jag ett hemnummer nu också. Häääftigt.. ^
Kommentarer
Trackback